I no speak Australian.

Jag och Claudia har varit lagbrytare. Vi åt godis i biblioteket. I en sluten plastpåse. Fy fy fy! tänkte vakten när hon stövlade fram och frågade vems (tomma) godispåse det där var. Claudia pekade på mig eftersom jag hade lite för bra fokus på min datornskärm kombinerat med hög musik, och inte skrek ut min bekännelse direkt. Tack kompis.

 

Eeeeeh. Det är min, sa jag. Vakten stod med ett tjockt block och såg sträng ut. Även om det här var en hyfsat trevlig person och inte bitterhäxan (hon hade redan varit där och skällt på några andra vid vårt bord). Jag var heeeelt säker på att det skulle vara böter. Penalties apply ni vet. Man går aldrig säker. Fast det var bara den här lappen.